Iseeyou

...ligger jag här i min säng och ser att någon redan hunnit före mig, någon har redan hunnit skriva. Vem?, tänker jag fundersamt. Om 15 min ska jag ge mig av, och jag har fortfarande bara pyamas på mig, och självklart missade jag engelskan imorse. Men när jag läste alla de fina inläggen så kunde jag inte hjälpa det, jag måste också skriva, kanske inte ett fint, men iaf ett inlägg. Jag saknar er som vanligt alldeles fasansfullt mycket, och längtar tills jag får se er alla igen på 80-talsfesten. Jag känner mig som en medbrottsling i den här krisen, fastän jag inte längre kommer ihåg vad jag har gjort. Men jag hoppas att ni kan förlåta mig och att allt blir bra igen...
Pärlsockriga kyssar!